Veckan som gått........
Missbrukets vecka på flera sätt. Jag har missbrukat tiden, stressen, sockret, träningen, sömnen, prioriteringar och att lyssna på mej själv.
Socker och träning tar jag tag i idag. Stressen och sömnen räddade jag upp i slutet av förra veckan för att sen missbruka den lite i helgen igen. I alla fall sömnen och lite stressen. Tiden ska väl ordna sej under vecka hoppas jag. Lyssna på mej själv och prioritera rätt....hmmmmm......behöver nog en kurs i det.
Har varit i Sundsvall i helgen för att umgås med Fanny och kolla innebandy. Sundsvallsderby på lördagen. Ankars-Klockarberget. en riktig rysare. Prestige, hjältar eller inte, bäst i stan i serien, måste ta poäng i varje match för att få kvala till 1:an, ja många anledningar till att vinna. Ankars (Fannys lag) låg aldrig under någon gång och spelade hur bra som helst. Fanny pytsade 2 första och när 1,5 minut återstod ledde Ankars med 7-5. Segern bärgad trodde vi och Ankars. Då protesterar en av deras tränare mot ett domslut och får 2 min. Sitts av av en spelare och således boxplay. Klockarberget gör 7-6 och med 4!!! sekunder kvar gör den unga målvakten ett utkast som resulterar 7-7 19.59! Där förbyts total glädje till total sorg, besvikelse och ilska. 1 sekund mellan dessa två ytterligheter. Inte nog med det, det är 3:e året i rad det händer. Dock med 3 sekunder kvar de tidigare åren. Ödets ironi eller som en kompis till Fanny sa: Det måste vara riggat! Ja man kan undra. Med orden "Livet skrattar mej rakt i ansiktet" fångade vi en fullständigt knäckt spelare och försökte komma med kloka vuxna ord. Gick inget vidare. Men livet går vidare. Nya motgångar och medgångar kommer och de ska alla tacklas på sitt sätt. Livet är en kamp ibland i stort och i smått. Med olika mått mätt. Det vi ska komma ihåg är att det är det som gör oss till vad vi är och det gör oss starka även om det är svårt att förstå när "livet skrattar mej rakt i ansiktet" och ödet vill oss illa på något sätt. Att vara idrottsförälder och stötta med rätt ord är inte helt lätt alla gånger men ger mej nya erfarenheter, varje match. Attt vara aktiv med en vinnarskalle av stål är inte heller alltid så lätt men en förbannat bra egenskap om man vill framåt.
Kollade elitinnebandy igår, Granlo-Höllviken. Kaffe och hembakt. Funderade mest på hur deras knän och fötter mår efter alla snabba vändningar och hårt spel.
Några snygga mål fick vi se och seger till Granlo i sudden:)