Vättern och meningen med att inte starta...
Så är Vätternrundan över för detta år. Jag hade ett mycket jobbigt dygn. Nä, cyklade inte men skulle ju följa alla på något vis. Så här såg det ut i min bildström. De två nedersta bilderna visar hur vi tog hand om Lena Sparr som va gräsänka, då hennes Andreas drog runt Vättern på 8,16. Imponerande!
Sorry vänner men 7 kr/deltagare för att följa er i appen....nä jag löste det på mitt sätt. Blev lite snål;) Heja alla cyklister. Ni är så bra *applåderar*
Bestämde mej förra helgen för att inte starta i år. Helt rätt beslut med tanke på antal mil i benen och vårt härliga studenfirande. Jag va helt slut på vägen hem från Sundsvall. Det är lite att ro i land och pyssla med. Och för att övertyga mej ännu mer om att det va rätt beslut så kröp halsontet på mej på fredagkväll. Det eskallerade under natten och på lördagmorgon hade jag skitont i hals och bihålor. Tack för att jag va hemma och inte i Motala. Förså om jag vaknat 1.45 och skulle bege mej till starten och fick då och där ta beslutet. Nu är jag riktigt hängig och lite febrig.
I morgon börjar mitt nya liv. Hejdå Marabou black och GB Halvliter Nogger-glass. Hejdå socker.