I dag kom tårarna.....
Känner mej svag och bräcklig. Försöker vara stark och effektiv. I dag blev det en sak för mycket. Har levt under stress en lång tid nu pga butiksflytten. Självvalt jag vet och jag klagar inte bara berättar hur jag mår. Lever med en man som har ett ännu högre stresspåslag. Som han uttrycker sej "det brinner i huvet". Lite sömn, känslan av att aldrig bli klar med något innan det fylls på med miljoner saker till på att-göra-listan. Ska åka och hälsa på sonen i Åre på onsdag eller torsdag. Ledigt , härligt men egentligen har vi inte tiiiiiiiiiiiid. Men nu blir det så. Vi behöver vila och återhämtning.
Fick kortisoninjektion i mitt vänsterknä idag. Det gick bra ända tills jag trodde att jag kunde jobba som vanligt. Spring, spring och tunga lyft. Nix sa hela benet, bäckenet och hjärnan. Du ska vila. Tyvärr sa jag , går inte idag. En man kort på jobbet, många härliga kunder att ta hand om och en man som gått upp i spinn att ta hand om. Så Dr Bertil tack för ditt råd men vila 1 dygn går inte. Ok, kompromiss, vilar tills imorgonbitti från 17.00 för då kommer all sommarfärg, typ 12 pallar. Ungefär nu kommer tårarna, lite sakta rinner "tycker lite synd om mej själv-tårarna" Torkar dom och säger högt till mej själv att skärpa mej. Men oj vad jag längtar till Åre. Ska dricka Latte, läsa träningsbloggar, träna, hänga på spa och kramas med Victor och Marion . Då kommer allt kännas lite bättre. Önskar Fanny kunde vara med men henne får jag krama i påsk. :)
