Det här med soptippen......
I dag har vi kört en massa dålig energi till soptippen. Alltså allt jäkla skräp och skit vi samlat på oss. En stor täckt släpvagn full. Jag känner redan hur bra jag mår av det. Meeeeeeennn. Jag fattar inte den där känslan när jag befinner mej på återvinningstationen. Jag gör något bra, återvinner , men ändå känner jag mej som en skurk. Jag är lite rädd för dom som jobbar där (har väl fått mej nån reprimand i icke trevlig ton någon gång, sitter djupt rotat). Rädd att stoppa fel sak i fel container, som om att det skulle betyda något. Herregud. Folk slänger sopor på gatorna i stora delar av världen. Det gör ingeting Hellan om du skulle slänga i fel. Nä okej inte för naturen kanske men tänk om dom ser mej, dom som jobbar där alltså, och jag får en tillsägelse. En miljöbov Hellan, fy på dej!
Jag som sagt , fattar inte varför det kännas så. Gör något bra men känner mej som en skurk. Får jobba vidare med detta. Terapi kanske?!:)
Letade svamp vid vindsnurrorna idag. Ingen svamp men jag fick höra suset av snurrorna. Jag gillar dom, nästan som lite vindsnurrekärlek.