Igår var jag på gymet. Som vanligt var det några Somaliska kvinnor där. Dom är så energifyllda och glada. Vi hamnade i bastun tillsammans efter att vi utbytt erfarenheter runt träning och jag och träningskompisen visade lite övningar som är bra om man har ont i ryggen. En av tjejerna hade det och frågade om hjälp.

Samtalet i bastun handlade om våra liv. Deras innan dom kom till Sverige och hur dom har det nu. Jämförelsen med våra trygga liv nu och då. Vad dom har gått igenom, starka människor. Ordet som dom använde många gånger va frihet. Friheten dom saknade helt i sitt gamla hemland och friheten dom kämpat sej till i sitt nya hemland.  Den frihet vi tar för givet och alltid har. Vilka saker dom och deras barn sett, hört och varit med om. Man kan inte riktigt ta in de hemskheter som pågår och inte verkar ha något slut. Såna här möten berör mej mycket. Jag vill veta mer och prata mer. Tur vi bastar varje måndag så jag får höra fortsättningen på deras frihetsberättelser. Det berikar mitt fria liv.

Måste slå ett slag för vårt nya utegym här i byn. Skitbra, nu ska jag bara ta mej dit frekvent också.

Börjar med sorgen. Det hemska som händer i vår värld. Terrorattacker mot demokratin. Men jag har bestämt mej för att inte vara rädd. Jag tror på kärlek och godhet och tänker fortsätta göra så.

Livet rullar på och vi hittar på en massa roliga saker för att........typ slippa städa, slippa röja källaren, slippa ansa trädgården(ansa är nog fel ord, gå loss med röjsågen är bättre benämning), ja helt enkelt komma undan trista saker. Bra inställning....ett tag i alla fall;)

Vi går på innebandy, träffar vänner, går på bio, går ut å äter och ligger i soffan ibland. Och jodå vi städar ibland också och tvättar:)

Fick en omgång med ansiktsmask och lite ansiktsvård sist vi va hos vänner i Gävle. Vet inte hur snygg jag blev egentligen??

Å herre gud!!! ;) Ingen idé med att räta upp bilden, det blir inte bättre än så här.

I morgon bär det av till Åre. 20 år som gifta firas på denna fantastiska ort.

Mer om "firandet" sen

Tjillevippen

Höpp höpp höpp....nu låter vi inte tankarna rusa iväg och det kommer en massa snuskiga bilder i ditt huvud;) Jag har syndat i socker:(  Ja alltså inte godis för det är verkligen NEJ till godis. Sedan 21 augusti. Bra där:)! Nej då, jag har syndat i kaffebröd. Mangan fyllde år i förrgår och köpte en massa godsaker från det lokala kondiset. Hur lätt är det att låta bli?? Nej, det går inte. Jag kan inte låta bli. Unnade mej på födelsedagen och njöt....inte det sista wienerbrödet kanske, då åt jag mer av lust och begär och för att jag unnade mej. Det skulle bli andra "bullar" (fyndigt ;) dagen efter. Men se det blev det inte. Dom små godsakerna som fanns kvar formligen skrek efter mej i påsen så det slank ner ett par stycken igår också. Så fantastiskt gott och troligen va jag värd dom?!?

I morse gled det ner den sista lilla biten av Brownie. Efter frullen, innan jag knatade till jobbet. Den va också god. Men nu får jag ta mej samman igen. Ska kilona bort så går det inte att hejdlöst kasta sej in i kaffebrödets underbara värld titt som tätt. Boring:(

Tjillevippen

Idag känner jag sorg över att jag har så ont i mina knän. Jag känner mej  stel och bräcklig och det begränsar mej. Det började igår och det går aldrig att förutspå att jag ska bli sämre. Jag kan räkna med att jag blir sämre om jag tränat skaer som jag inte borde tex benböj men igår va det bara trägårdsarbete. Jag tog mej haltandes till jobbet i morse, jo visserligen gick jag 3,5 km till jobbet men det va en kamp. Googlar hysteriskt och hoppas igen att någon skall ha uppfunnit ett bra botemedel mot artros men icke. Artrosskola, nypon, ingefära, mindre gluten(som kan göra inflammationen värre) glukosamin och motion. Jag tillämpar alla utom artrosskolan, jag känner mej för ung......har kanske en förutfattat mening om den skolan?!

Vissa dagar är jag i full rörelse även om jag aldrig är smärtri. Andra dagar kan jag knappt gå. Det är då jag misströstar. Jag har lovat mej själv att vara glad över det jag kan göra och inte deppa över det jag inte kan göra men det är inte alltid så lätt ska jag säga. Hoppas på en bättre knädag imorgon. Då är det ju trots allt tisdag:)

En 25-årig kvinna föder sitt andra barn på en båt på Medelhavet. Hon har tur för hon får hjälp av en barnmorska, i detta fall från Sverige, men alla har inte samma tur. Hon har tvingats lämna sin man och sitt andra barn, en 2-årig son, i sitt hemland. De är tillfångatagna av Boko Haram i Nigera. Hon flyr mot en oviss framtid men ändå med ett litet hopp om ett liv bättre än i sitt hemland. Kanske till Sverige eller någon annanstans i Europa. Hon vet inte riktigt. Kanske får hon aldrig se sin man och sitt 2-åriga barn igen. Hon vet inte. Hon ammar sitt nyödda barn där hon sitter på båten. Vad möter detta barn i framtiden? Vad möter denna mamma i framtiden? 

Hon flyr från ett av krigen i världen. I Syrien pågår ett annat. Den värsta humanitära krisen i modern tid utan någon lösning i sikte.

Här i Sverige brinner asylboenden ner. Det boende som kan vara den nya tryggheten för denna mamma, hennes nyfödda barn och andra utsatta människor som flyr för sina liv. En trygghet för barn som sett sina föräldrar brutalt mördas för föräldrar som aldrig får se sina barn igen. Ungdomar vars livsgnista ligger på havsbotten. Ungdomar som vill skapa sej ett bättre liv, plugga, jobba, spela fotboll och leva. 

Människor som ändå har hopp kvar. Hopp om en trygg tillvaro i ett bättre land än deras eget hemland. Människor som flyr mot tron på medmänsklighet och empati. Låt dom mötas av det här. Vi är skyldiga dessa människor det. Respekt, medmänsklighet och empati.

Läs gärna denna fakta om kriget i Syrien. Källa: UNHCR

Så gick det i rasande fart en sådär 3-3,5 vecka och det inner ju hända en del även i mitt liv på den tiden;) Ibland känns det som om det bara är: Vakna, till jobbet, jobba, hem från jobbet, laga mat, göra nytta, träna vissa dagar och sova(varje dag). Men när jag summerar veckorna så inser jag att det tiden fylls med så många bra saker. Sen sist har vi varit i Branäs för att Magnus skulle tävla. Härlig helg som resulterade i en fjärdeplats, en blodförgiftning, en dunderinfektion och en ask bredspektra-antibiotika. Jag och Åsas man, Daniel följde laget där vi kunde. Vi hade också äventyrliga dagar. Väldigt lite sömn för mej gör ju att det blev lite äventyrligt för Daniel att umgås med mej. jag fick göra mina behov i skogen båda dagarna och torka mej med mossa. Vi fick fantastika naturupplevelser i Norge och Sverige, möten med älgar och älgflugor. Vi bodde mitt i en bärindustri och kulturkrocken blev monumental. Thailändska bärplockare som är i Sverige och jobbar från gryning till sena mörka kvällar för att kunna överleva vintern hemma i Thailand och där glider Sveriges multisportare in och packar av sina onödigt dyra cyklar och kanoter. Glöm inte att vara tacksam för det ni har, jag är tacksam men måste påminnas ibland. 

Här kommer några bilder från tävlingen. Dom är mina hjältar allihopa. 25 timmar och en inställning och ett pannpen som jag häpnar över:)

Paddling 3 mil. 06,30 i Höljes. Nu har dom varit igång i ca 21 timmar........

Ombyte efter luftmadrasspaddlingen. Magnus "det här tar jag med mej " - upplevelse: Välj inte en luftmadrass med kudde i forsen, och om, vänd madrassen ;) 

Nu är målet nära, ca 100 meter, och här fällde jag en tår av glädje:)

I fredags va jag och mamma på världens bästa revy i Torsåker. Kände mej lite låg på dagen men fick skratta gott på kvällen och det fyllde på med härlig energi och kraft. "Minnesbanken" heter den lokala revyn i år och jag her en stor applåd till alla inblandade. Tack för en glädjefylld kväll. Tack mamma för sällskap:)

I helgen har vi varit i Högbo med nästan hela gänget på jobbet. Tyvärr fick Målar- Roger förhinder. Vi har cyklat, ätit, druckit goda viner, spaat, haft teknikträning med Magnus Axelsson i MTB-slingorna i Högbo och umgåtts. Härlig helg:) Det finns mycket kvar att utforska på cykel i Högbo. Jag har utmanat mej själv och på söndagen kunde jag inte låta bli att utbrista ett "Jag känner mej odödlig"-vrål. En härlig känsla. Vår tekniktränare tyckte att jag hade en ovanligt bra balans. "Det är svårare att cykla långsamt och hålla balansen än att cykla fort och hålla balansen"  Jodå inte är jag snabb inte men farten är lagom för mej. Jag tar mej över hindren och det känns tryggt. Det är en bra fart för mej........men lite ska jag väl kunna öka den? 

Avslutar detta skrivande med dessa bra och tänkvärda ord.

Ha en bra dag

Puss

2 veckor har gått och jag har inte besökt jobbet en enda gång. Bra jobbat där Hellan. Det är nog en av anledningarna till att jag känner mej pigg, motiverad och peppad att köra igång imorgon igen. Jag har verkligen kunnat koppla bort jobbet....okej, inte 100% men 82% i alla fall;)

Just nu brottas jag med att föra över mina bilder från mobilen till iCloud och in i MAC:en. Alltid samma strul... Hur gjorde man nu igen? Det ska ju vara så enkelt! Jo jädrar. Aldrig för mej!! Skulle bara uppdatera till nya IOS och då fanns det inte utrymme för att göra det så då måste 19965 bilder få ett hotell någon annan stans, typ iCloud. Alla hamnade där men jag hann tyvärr radera ett gäng, självklart dom senaste, innan alla va överförda i "bilder" på dator. Nog om detta. Eftersom jag befinner mej i en "bildeftermiddag" så kommer här en sammanfattning av min/vår semester. Håll tillgodo och JA, vi har haft det helt underbart.

Särna

Jag bygger så..........

.......Mangan ska få vila;)

Silverfallet i Grövelsjön. Apropå fall så hade jag just ramlat och va lite sur just här. Trodde jag slog mej och klämde fram en tår men jag blev bara rädd sa Magnus och jag tror han hade rätt. han har ofta det:)

På väg ner från Städjan........

...käkade vi ärtsoppa. Tänk att det kan vara så gott vid rätt tilfälle. Tyvär va punchen slut :/

Italien

Asolo. En gammal fin stad med ett högt beläget slott/borg. Vi gick upp och fick rejält med motion men tyvärr va det stängt så utsikt blev det inget av;)

Nog kan man tänka sej en lägenhet här allt:)

Kämpa gänget!

Norra änden av Gardasjön. Storslaget och fantastiskt vackert. Både förgrund och bakgrund tillhör de vackraste på den första bilden:) Första gången vi besökte Gardasjön. Följde floden Brenta norr ut och körde kustvägen utefter sjön hem. Lite för turistiskt och expolaterat men man kan säkert göra avstickare och utforska per fot eller cykel. 

Mina älskade föräldrar. Vi har så himla roligt ihop. Tack för att ni är ni. Puss. (Ibland blir vi lite irriterade på varandra också men det går över )

Vi bor i Marostica där Magnus morfar Ido har ett litet hus. På samma gigantiska tomt bor även Idos bror, Giorgio, som alltid bjuder oss på en fantastisk lunch någon av de dagarna vi är där. På gården har även Giorgios barn, Magnus mammas kusiner, sina hem. Anna, Sandro och Stefano med sina respektive. Sandro och hans Sambo Mara har hästar och hundar. Mara jobbar för en organisation som hjälper hundar som inte haft det lätt. Just nu fanns 5 st vuxna hundar och 2 st valpar på gården. Å vad man vill ta med några hem....

Bordet med världens bästa utsikt står uppdukat. Snart hugger vi in:)

Magnus helt underbara gammelfarbror Giorgio som alltid är så gästvänlig. Han är en riktig krutgubbe. Vaje morgon går han ner till byn och simmar ett bar timmar, sen tar han ett par koppar espresso och tjötar lite med polarna. Han handlar dagens varor, lägger dem i ryggsäcken och går hem. Ska tillägga att det är rejält med höjdmetrar men det fixar väl en alert 76-åring lätt. Vardagsmotion för en som vandrar i bergen 2 gånger iveckan och ska upp på 3200 meters höjt på Dolomiterna nästa sommar och vandra. Han berättade att det tar ca 1 timme att gå 300 meter pga den tunna luften. Vid varje liten rifugio väntar gott vin och mat. Undrar om jag får hänga på, om jag orkar?!

Mamma, pappa och svärmor. Mätta och belåtna. Varmt och skönt:)

Stockholm.....

Får sammanfattas av en bild (med andra matinslag också) eftersom jag inte hittar dom andra i iCloud just nu. Fantastisk god mat på Ekstedt. Chef´s table kvällen till ära. Matkonst på hög nivå och ett skådespel i 4 timmar:)

Så här så vår meny ut. fick en bonusrätt också. Ostron som bränts av med oxfett så va det en liten kula av päron som smakade gudomligt. 

Nu är det höst. Regnet fullkomligt vräker ner idag. Tack för att vi har två semesterveckor framför oss, tack. Det är så välbehövligt och jag känner mej verkligen sliten. Hoppas dessa två veckor gör underverk;)

Jaa du...vad har hänt under augusti månad? Massor känns det som. Ska rota i minnesbanken och leta fram det som finns kvar av minnen. Över en månad sedan jag skrev, alltså vart tog augusti vägen och varför gick det så snabbt?

Sommaren kom i alla fall till slut. Det är jag ytterst tacksam för, faktiskt så jädra otroligt super-tacksam. Värme och sol är mina bästa vänner;)

Hela augusti har varit en förberedelse för Vendator Hofors Adventure Race. Det tar tid och det ligger med i hjärnan precis hela tiden. Men vi är ett fantastiskt team, Jag, Magnus, Hofors OK (Kent, Staffan och Joukko) och karttryckare Erik. Grymt team! 

Tävlingsdagen kom (nu kör jag augusti bakifrån kan man säga eftersom tävlingsdagen var 30 augusti och ligger högst upp i minnesbanken, lättast att komma i håg. Vet inte om jag minns så mycket mer?) och vädret var helt optimalt, för oss funktionärer, kanske lite för varmt för dom tävlande. 58 lag till start av 60 anmälda och allt flöt på helt suveränt bra. Bilder och resultat finns på vår hemsida hag2010.se och på vår Facebook, Hofors Adventure Group. Där finns även länkar till ett par härliga Racereports. B la den här från Sofia.

Jag befann mej på TC hela dagen för att ha koll på de tävlnde på hinderbanan. Ett icke-klarat hinder fick följden 20 burpees. Solen gassade och nog spädde jag på den nästan obefintliga solbrännan lite grann. Tänk vad allt känns bra när solen skiner:)

Just denna vecka går tiden åt att jobba ikapp på jobbet, skicka runt bilder och texter till sidor som vill skriva om vår tävling (superkul), tvätta nummervästar, publicera bilder, betala ut prispengar och en massa annat administrativt. Vi är så glada för att få förmånen att arrangera denna tävling och vi är så tacksamma för att deltagarna är så många och vi kan inte nog tacka våra funktionärer som ställer upp. TACK TACK TACK och en stor kram till er alla.

Vi har fått hem en dotter i huset. En dotter som bestämt sej för att tillbringa vinteridet i vårt hem. Vi får rå om henne dygnet runt, nåja någon gång ibland i alla fall. Nu ska vi alla hitta en bra form för det här. Hon har bott själv i 4 år och vi har bott själva i 4 år. Hänsyn, respekt och samarbete är nyckelorden och det kommer att gå alldeles utmärkt. Dom sakerna är den här familjen bra på:)

Vi hämtade Fanny på Öland när sommarens finaste helg berikade oss. 18 timmar i bil resulterade en lördag på Öland som belöning.

Så här romantiskt avlutade vi lördagskvällen.

Så har vi den här tidningsartikeln......den är så bra skriven och den är sann..... Man kan tro att det från Hänt i veckan men det är den lokala nyhetsblaskan som gjort ett relationsreportage om oss ;)

Klicka på bilen för att läsa artikeln. Tack för den Erik Illerhag:)

Egen träning? Jodå jag har hunnit med en hel del mtb-cykling och paddling. En hel del va kanske att ta i men.......några gånger i vecka iaf. Gott nog.

I går startade min "inomhussässong" SomaMove (ZomaMove?) på ASCO. Smidighet, lite explosivitet och töjningar av extremt stela muskler och leder. Gillart!

Vi har verkligen tagit vara på kvällarna denna månad. Cyklat, badat och bastat hos vänner i Korsån, paddlat, umgåtts, haft picknicar(konstigt ord!), njutit på vår alltan (tur att det varit mycket sol denna månad för då har Magnus sluppit mitt tjat om tak över altanen elller inglasat) och en hel del andra energipåfyllningssaker:)

Ja det va augusti i stora drag, vad jag minns.......

Tjillevippen

I helgen, eller rättare sagt, från lördag 18,30 till måndag morgon 06,00 har vi varit i vårt Nirvana. Stugan vid Städjans fot. Hämtat lite ny kraft och andas in nytt syre. Förstås i spöregn men jag är bestämd, jag bryr mej inte om vädret(bara lite ibland). Men jag saknar värmen , det gör jag, okej jag bryr mej om vädret, men bara lite!

Vi bastade och badade. Eller jag badade inte. Jag tanttvättade mej. Ni vet sådär när man tar vatten i händerna och skvätter det på sej, Det va så satans kallt att det inte löste upp tvålen. En sådär + 5-6 trodde dom här grabbarna. 

Provade fiskelycka men det gick inget vidare. Jag är ingen fiskare. Dåligt tålamod, för lite kunskap och jag tycker synd om fisken. Skönt att vara ute i alla fall och mental-träna.......stå emot knotten. Alltså dessa djur.....men jag kämpade bra:)

Nu börjar jag längta efter semester. Känner mej trött och lite sliten. Svårt att ta mej för saker när jag kommer hem på kvällen. I kväll har jag i alla fall varit i svampskogen med Eddie och Maarit. Pratat, plockat svamp( 5 st), fikat, varit rädd för björn och varg och slagits med mygg. Om 4 veckor kommer min semestervecka, den första. Jo, jag längtar. Tror att jag kommer att tillbringa den i Foskdalsvallen. Bland kossor, getter, hundar, grisar och kaniner. 

Tjillevippen