Jodå, jag tänjer på kroppen. Gör det sg. sagt åt mej att göra. Tänja på bröstryggen, göra den lite rörligare. Lösa upp den lite, liksom sträcka ut. Så snart kommer min längd passa min vikt:) Appropå vikt så är jag förbannat duktig med maten. Inge socker, räknar kolhydrater och håller lite koll. Bra resultat förra veckan men så blev det helg. Vad händer då?? Jo, party i storstan. Bubbel och buffé . Ja ni förstår grejen. Startar om idag igen. Bra mat, tänjer och mjukar vidare så kommer det här bli en bra vecka........:)

Igår va det en himla bra dag, idag är det en lite sämre dag. Om jag tänker ryggdag alltså. Låsning i vänster skulderblad är tillbaka likaså en låsning i en kota. Axlar och övre ryggen gör riktigt ont. Bokat behandling imorgon och påbörjat en voltarenkur. Va fan är det med skitkroppen? Eller har jag sänkt min smärttröskel? Tycker jag är rätt tålig men nu vettefan. Men när det hindrar mej i min vardag så blir jag förbannad! Så det så! För övrigt känner jag att min energi återvände igår. Längtade efter träning (fredag är planen) och kände mej pigg. Samma känsla idag. Hade lust att laga mat. Slängde ihop lite alltmöjligt när jag kom hem. Kul:)

Fick se en bild på Fannys studentmössa idag. Men va!!! Har hon snart gått färdigt gymnasiet? Ja, tydligen...hon har ju en studentmössa i sin sin ägo. Och har gått 3 år  Sundsvall...så ja, hon tar studenten.

Igår va en fredag som gick i väntans tecken, ja alltså jag är inte gravid! Även om man nästan kan tro det. Tänk vad för lite träning gör med tanken över hu man ser ut.....men nu svävade jag iväg lite. Det får bli ett annat inlägg om det. Och väntans baksida blev besvikelse. Kuggning på körkort. Ibland vill man bara ha sina barn, stora som dom är, i knät och kram och stötta. I verkligheten blev trösten via telefon, på jobbet, med barnet på ett tåg. Nya chanser kommer, väldigt snart, och livet går vidare. Lärdomskontot påfyllt med ett par saker och erfarenheten breddad. 

Min kropp jobbar vidare med att försöka knäcka mej, men NEJ,, Det kommer inte att lyckas. Jag kämpar på, har fått behandling för min rygglåsning (rygg och skulderblad) och mitt knä är mycket bättre. Kanske mjukstarta lite spinning i veckan?!? Vore gött:)

Ikväll ska jag umgås med kära vänner. Äta god mat,snacka träning, bli övertalad att börja simma, höra om en rolig crossfit-utbildning, skratta, flamsa och må bra. Välkommen familjen Oksana Simfenan och familjen Koskenkorva. Tjillevippen

Förbannade kropp! Knät läker iofs sakta men säker och det är ju bra, att det blir bättre alltså. Men det går förbannat långsamt. Och nu, jojomensan en låsning i bröstryggen som heter duga. Dåligt med sömn för det  hugger, river och sliter ryggen. Kippar efter andan och stönar. Så kom den ......förkylningen med täppt näsa halsont och nysningar. Prova nys du med låsning i bröstryggen!! Tack å godnatt! 

Ps. Ja, svettningarna och humörsvängningarna är också kvar Ds

Igår va jag på utbildning i Stockholm. Jag tog INGEN, läs INGEN kaka till bensträckarkaffet. Frukt och några små, riktigt små, pauskarameller. Såna där man kan definiera som halstabletter med lakritssmak. Nästa gång blir det inga pauskarameller heller. Inget godis på tåget, nötter. Ja jag känner mej nöjd, supernöjd! *stor klapp på axeln*

Paniken som uppstår när jag upptäcker att jag snålat in och åker regionaltåg från Stockholm och hem. INGEN wi-fi !!!!!! Till saken hör att jag inte har någon telefon. Den är utlånad till bättre behövande dotter. Men nu, hur gör jag? Jag har plattan med och det va ju smart, på vägen ner, på sj 3000 med gratis wi-fi . Bekvämt och jag kunde kommunicera med omvärlden. Men nu, fullständigt isolerad på ett tåg som har passerat alla byar i södra Dalarna, är försenat och jag kan inte meddela omvärlden. Jag kan inte Wf :a, inte kolla fb, inte twittra, inte blogga. Jag kan inte göra något av det där som just tågresor är så bra till. Egentid som gjord för surf. Jag skulle även gå igenom lite nyckeltal i vår Resultat och balansräkning. Men, Jag har ingen kalkylator på plattan. Lugnt tänkte jag. Laddar hem kalkylator-appen. Jo tjena. Men här sitter jag nu, skrivandes i anteckningar, och är snart hemma. Trots allt. Men man undrar ju vad som har hänt i världen utanför sj:s tåg 48 under dessa 3 timmar. Allt jag missat. ;)

Ja, det är min morgonkänsla, livet leker. Nu ska ni veta att jag har otroliga humörsvängningar med anledning av åldersåkomman klimakteriebesvär!! Alltså jag pendlar mellan eufori och gråt, glädje och djup "tycka synd om mej själv-känsla", duger som du är-snygg och hata min kropp för evigt-tankar. Ja så ser det ut just nu. Som om inte det va nog så svettas jag sjöar. Helt utan förvarning så pirrar det till i kroppen, värmepaniken sköljer över mej, vill slita av mej kläderna. Svettpärlorna i pannan och på näsan är ett faktum. Kroppen är lurig den. 

Men i allt detta försöker jag fånga de glada stunderna, de är som tur är, många fler och längre än dom dåliga. För när jag är glad är jag lätt att leva med(eller hur Mangan) när jag är lite nere behöver jag extra mycket kärlek och förståelse. Och ja, jag tar piller för detta. Hälsokostpiller Female Balans extra allt, dubbel dos. Så är det att vara i medelåldern ;) 

I går hade jag ett superbra styrkepass, på riktigt, utan humörsvängningar. Bara helt enkelt skitbra pass. :)